Strömming eller sill.
Det finns en oro kring strömmingen på skolmatsedeln. Vi vill därför klargöra vilken fisk som serveras i våra skolrestauranger.
När det står strömming på menyn serveras det sillflundra. Den är fångad i Nordost atlanten, Skagerack, Kattegatt eller Nordsjön och innehåller inte skadliga dioxinhalter.
I dagligt tal kallas sillflundran för strömming, därför stå det på matsedeln t ex "Stekt strömming med potatismos" och inte "Stekt sillflundra med potatismos".
Att vi använt ordet strömming på matsedlarna är att det är en mer välkänd rätt än det korrekta namnet sillflundra. Vi kommer att tydliggöra det på våra matsedlar framöver.
I Gävle kommuns skolrestauranger finns det alltid två alternativ och ett vegetarisk att välja på.
På höstterminens skolmatsedel erbjuder vi sillflundra vid två tillfällen. Den 30 augusti och den 15 november.
Det är viktigt att både föräldrar och skolelever känner sig trygga med den mat vi serverar.
Sillflundra är alltså det som serveras i skolrestaurangerna.
Fakta om dioxinhalter i fisken (källa slv.se)
Liten strömming/sill (under 17 cm) klarar EU:s gränsvärden för dioxin och Dixonlika PCB:er. Merparten av den strömming som fångas i Bottenhavet och Bottenviken (från Gävlebukten och norrut) är större än 17 cm och överskrider EU:s gränsvärden.
I södra Östersjön klarar all strömming/sill, oavsett storlek gränsvärdena eftersom halterna är lägre i detta område. Sammantaget innebär det att drygt 90 procent av all strömming som fiskas klarar EU:s gränsvärden.